Torsdag - En lite nedstämd sådan
Om en vecka sitter jag hemma hos brorsan med familj och har en mysig familjekväll med liv och rörelse. Det är julafton då.
Men dit är det ännu en vecka kvar och jag sitter i myskläder hemma i soffan och lyssnar på Wikegård och andra hockeyexperter under första periodpausen i hockeymatchen mellan Sverige-Ryssland i Channel One Cup. Fast det var inte det jag ville skriva om heller.
Det är mycket jul överallt och mycket prat om familj och familjesammankomster just nu. Och det är väl det enda jag faktiskt gillar med julen. Att samla hela familjen och umgås runt matbordet och i soffan. Annars har jag tappat all stämning vad det gäller julen och andra storhelger. Varför vet jag egentligen inte, men jag tror nog att det till stor del har att göra med att jag känner mig lite ensam vid dessa helger. Ja ja, jag vet. Jag kommer att hitta en bra kille en dag och allt det där. Men när kommer den dagen?
Ibland måste jag säga att jag undrar om jag verkligen kommer att träffa en kille att leva med. Visst har jag träffat en eller två intressantare killar det senaste året, men ni kan ju gissa hur det gått med det hela. Jag är ju fortfarande singel. Och det har aldrig riktigt klickat med dem heller. Det var väl en som var mer än intressant, men det ska ju vara så från båda hållen. Kanske har jag för höga krav, kanske är jag för självständig. Jag vete katten längre. Jag kan ju inte vara någon annan än mig själv. Skulle vilja se mig försöka, för det skulle inte funka mer än en kort stund, sen skulle jag vara mig själv igen.
Nej, åter till hockeyn
ooh, tänk den som ändå fick umgås med familjen på jul, har jag inte gjort sen 6 år tillbaka eller så. nu är det bara jobb jobb jobb, men pengarna strömmar in ;)
visst är han (: hur är allt med dig susanne?
dock är han ju ej min kille länge, han är mitt samboex, haha, fy vad de låter illa, men det går bra, och jag har ju sällskap iaf ;)
och en kille kommer så fort du inte anar gumman, ge det lite tid. :)
den fårgan "när jag träffar någin2 är hopplös att ställa sig och kommentaren "en dag kommer du träffa n¨gon2 är bara så irriterande att få även om folk menar väl.. men ja jag vet ju vad du preatar om även om jag statistiskt sätt borde "lida" mer av singellivet än vad du gör..du har ju åtminstone gått på dejter..mig är det inte ens någon som vill dejta ha ha.. men men jag gör det bästa av livet som singel. gå och deppa och fundera på det där blir man ju knäpp av ,,och det funkar ju inte. man ska ju ha kul under tiden också..högtider ghår ju alltid att fira med vänner. samla ihop folk på nyår och midsommar eller vad det nu är och ha SKOJ och inte tänka på "nu skulle jag haft en pojkvän att fira med" utan göra dte bästa av vad man faktikst HAoch inte sörja det man inte har..ääven om det inte är lättast för alla och speciellt inte om man som du vill ha barn också...det slipper jag ju fundera på...
klart man ska vara sig själv det gäller bara att hitta någon som gillar en som man är och det kanske är det svåraste. du kanske hittat killar som vill ha tjejer som är tvärtemot som du är och då är dte klart att det inte klickar...sen får man väl kompromissa lite och vara lychörd men det är ju svårt att kompromissa med sin eprsonlighet så länge det inte är en dålig personlighet..men det var ju det här med att hitta rätt..och jag kan slå vad om att du gör det långt före mig...:)
Hoppas det känns bättre snart!
Förstår att det kan kännas ensamt vid jul när man är singel, men rätt som det är står Mannen med stort M där. Du kan ju alltid försöka via "Facebook", där hittade jag min sambo -av en ren slump, faktiskt. :) Ha det gott!
