Susanne hit och dit

Eller vad det nu är. Jag hann vara hemma i hela tre dagar, sen tog febern över totalt. Hostat har jag tyvärr gjort under hela min resa, så temperaturskillnaden från de svenska bredgraderna gjorde väl det hela knappast bättre till att börja med. Så andra natten tillbaka på jobbet, bröt lite feber ut. När jag sen kröp i säng på fredag morgon, bröt helvetet ut. Sablar vad jag frös och skakade. Och sov! Sov nog i ca 1,5 dygn mer eller mindre. Var bara uppe för att fylla på vattenflaskan och gå på toa. Men det var på vingliga ben och lite otäckt. Jag har svimmat pga av feber en gång när jag skulle upp och hämta mera vatten, men bodde då fortfarande hemma då jag inte var mer än ca 14 år gammal. Tur det, för det var otäckt. Jag var verkligen helt borta när jag vaknade till liv igen. Tur att jag hade mamma som till slut hittade mig.

Sen började febern i alla fall ge med sig lite efter ca 36 timmar. Men då kom hostan. Den är bättre nu då jag inte hostar slem längre, men långt ifrån bra. Men febern verkar ha försvunnit, vilket är skönt. Jag var mer än stel i kroppen när jag började vakna upp där på lördag eftermiddag. Jag har lovat mig själv att gå till "Farbror doktorn" om jag inte är bättre på tisdag. Har fått föreslaget att jag åkt på influensan, men det vete katten. Febern tyder på det, men inte resten. Jag misstänker även att jag blivit smittad av en halsinfektion. Kanske har jag lyckats med konststycket att få både och. Skulle inte förvåna mig. Min hals har ju varit överkänslig till och från sen våren 2010. Influensa har jag dock inte haft på ca 20 år och redan då hade jag bara en släng av den. För visst brukar man vara däcka mer än ca 36 timmar när man har influensa.

Det jobbiga med att ha så hög feber är dels att jag tappar all aptit, vilket nog alla gör. Och den har jag fortfarande inte hittat. Allt smakar ju så illa helt plötsligt. Sen att man sover så jäkla mycket, eller lite, i tid och otid även efter att febern gett med sig eftersom kroppen fått sig "en smäll och man är svag". Känner mig så klen eftersom jag inte får i mig någon mat och hostan ger mig knappast mera aptit. Misstänker att jag fortfarane får små febertoppar, men inte så där vansinnigt höga att man får frossa. Men lite mat tvingar jag i mig då och då. Filen börjar i alla fall smaka ok och så även ostmackorna. Hoppas kunna få i mig riktig mat imorgon. Vet att jag har någon matlåda kvar i frysen.

Men jag har nog sett de flesta skräpserierna som visas på tv denna helg. Ja, eller sett på dem med stängda ögonlock i alla fall.

Bara så ni vet: Jag är hemma igen :)

Ja, nu lämnar jag stan. Ikväll blir det Malmö och en hotellnatt. Miss PK möter mig på tåget i Nässjö. Imorgon flyger vi vidare till Kuba. Ha det så gött, ta't lugnt och må väl. Vi ses och hörs om ca två veckor igen. Kramizar!

Ja, det kan jag nu äntligen göra. Ändrade flygtiden till Paris är ordnad sen tidigare som sagt och nu är hotell i Malmö bokat på söndagen så vi kan åka med ett tidigt Öresundståg til Kastrup. De avgår var 20 min vet jag numera. DET är service det :) Och resan till Malmö på söndag är bokad. Ja, så nu kan jag andas ut och njuta av resten av helgen.

Och tack du hjälpsamma man på Air France, kvinnan på Malmö Tursitbyrå och den som nu PK talade med på SJ. Även om ni kanske aldrig får veta det, så tack så jättemycket för er hjälp! :)

Ja, det var vad jag och PK önskade oss, men så bidde det inte. P g a en strejk på Kastrup på måndagen, så blev våran avresa till Paris De Gaulle flyttade tills öndagen och vi skulle få bo på hotell över natten innan vi skulle vidare till Kuba. Men en mycket trevlig och hjälpsam kille på Air France ändrade vår biljett igen, så nu flyger vi från Kastrup på måndagen igen som tänkt. Bara ett par timmar tidigare. Och vår transfertid i Paris blev ett par timmar längre. Nu ska vi bara fixa tåg till Malmö på söndagen och hotelll där istället. Tur att Öresundståget mellan Malmö och Kastrup går typ en gång i halvtimmen dygnet runt. Tur att det inte var Ari France som skulle gå ut i strejk, för då hade det blivit liiiite jobbigt.

Fortsättning följer.....

Ja, det är precis vad jag ägnar min tid åt just nu. D v s: Pengaslakt!

Ja, nu är det inte långt kvar. Packandet går bra, fast det måste sållas lite bland kläderna. Och jag måste komma ihåg att fixa koltabletterna imorgon. Och föreslå inte att jag ska köpa Imodium, för det får jag feber och huvudvärk av. Och så ska jag hem till mamma en sväng för att skriva ut lite biljetter och hotellreservationen för första natten i Havanna. Det känns lite ofattbart att jag kommer att befinna mig på Kuba om en vecka.

På söndag bär det av mot Halmstad och på måndag vidare mot Kastrup. Och jag kommer inte hem på två veckor. Måste erkänna att jag faktiskt längtar :)