Susanne hit och dit

Egentligen borde jag krypa ner i sängen, men jag är inte trött. Vet inte om det är bra eller dåligt, men jag ska ju börja jobba ikväll, så jag tar det som något positivt. Kvällen har ägnats åt..... Ja, vad har jag egentligen gjort ikväll efter att jag varit hos PL och lekt med hennes dator, handlat på vägen hem och sen ringt mamma vid 21.00.

*tankepaus*

Jag har skrivit lite, läst bloggar, chattat via Msn lite och på ett forum..... Med tanke på att klockan är 06.10, så måste jag gjort något mera. Få se nu.....

*yttligare tankepaus*

Jo, jag har även funderat lite på hur saker och ting har utvecklat sig under senaste tiden. Jag vet inte om jag är direkt nöjd på alla plan, men det känns som att jag får helt enkelt lära mig att leva med det. Det är inga direkt allvarliga saker, men jag är helt klart påverkad av saker, människor och händelser som skett de senaste månaderna. Och det är inte bara negativa saker som hänt, tro inte det. Fick så sent som i fredags mycket positiv respons från JO på Friskis för att jag fixat ihop ett spinvärdslag till F&S event i samarbete med Barncancerfonden; Spin of Hope. Men det ska jag berätta mer om senare. En anna rolig sak är att jag fått ett par rätta ord från en vän när vi båda två nog behövde dem. Jag finns alltid här för dig MJ. Det vet du!

Ni som följde min förra blogg, vet att jag skrev där att jag träffat en intressant kille. Det är tråkigt nog över, men det var nog kanske bäst i dagssituationen. Men det är lika tråkigt för det, för det är inte enkelt att hitta någon man gillar på flera olika plan. En annan tråkig sak är att pappa har blivit sämre. Han har haft taskig hälsa i många år, mest av egen förskyllan, men ändå. Det är ett litet orosmoln som medvetet eller undermedvetet alltid är närvarande.

Vidare så saknar jag att inte kunna spela på gitarren under längre stunder. Min skada i högra senfästet mellan överarm och axel, är fortfarande inte riktigt läkt. Och det jobb jag har, har knappast påskyndat läkningen om man säger så. Men det går i alla fall åt rätt håll tack vare rehabträningen och förstående driftledare. Och jag saknar att spela innebandy med jobbarkompisarna. Vi har ju så himla skoj! Snacka om att man får konditionsträning som heter duga en gång i veckan då. Men det blir nog snart dags för innebandypremiär snart. Om en månad kanske. Vi får se.....

Och sen nu känner jag mig äntligen så pass frisk från min förbenade förkylning, så nu ska jag ta mig till tatueraren och beställa tid. Vad jag ska tatuera in, får ni se på bild när det är gjort.

Nej, nu ska jag äta lite frukost och krypa ner i soffan och kolla lite på en film, så jag blir lite tröttare. Sen blir det till att krypa ner i sängen och krama om min goa kudde. Den sviker i alla fall aldrig. Åtminstone inte i mjukhet.

Sov gott och dröm sött!
Eller snarare: Ha en bra måndag!