Susanne hit och dit

Jag hittade nyss min studentmössa. Jag tog stundenten juni -96 och var 19 år. Så vill ni, är det bara att börja räkna på fingrarna hur gammal jag är. Man hade en plan på ett ungefär hur man skulle vilja att livet skulle se ut fram tills man fyldle 30 år. Inser att det enda jag lyckats med är att skaffa mig ett bra betalt jobb, bra betalt för en outbildad liten sate, flyttat till en ny stad coh rest en del. Det är väl i och för sig inga dåliga saker. Men vad hände med med resten? Utbildningen, mannen och familjen? Ja ja, det kommer vad det lider. Mannen dyker upp en vacker dag och då kommer resten av sig själv. Vad det gäller utbildning, så vet ag inte vad jag skulle vilja läsa. Har funderat på att utbilda mig till personlig tränare, men frågan är om jag har diciplinen och rätta inställningen. Jag funderar dock på det, så vi får se vad som händer.

Min första tanke när jag såg studentmössan, var killen jag strulade med precis innan studenten. Mmmm, han hade underbart vackra bruna ögon. Nog enda gången jag förälskat mig så i ett par bruna ögon. Annars föredrar jag blåa. Fin, snäll och omtänksam var han också. Och hade det inte varit så att han skulle rycka in i lumpen typ 10 dagar efter studenten, så hade jag nog fått kyssa honom lite mera. Och vad hände med tjejerna som man umgicks så flitigt med under gymnasiet? Vart försvann alla ni? Ja, MS och TB har jag ju fortfarande kontakt med och umgås med, men resten? Fraidi har jag ju hittat på Facebook och läser hennes blogg, så henne har jag också lite koll på. Men resten?